2004 bestämde jag mig för att se hur bra jag kunde bli på golf, genom att göra en helseriös satsning och träna hårt. Min dröm var att vinna en tävling på Europatouren. Kurvan gick spikrakt uppåt och efter bara två år vann jag flera tävlingar på den svenska touren och fick därigenom kortet till Europatouren. Under mitt tredje år där uppnådde jag min dröm. Jag vann tre tävlingar. 

Nu har jag kommit till en punkt i golfsatsningen och livet, där jag känner att det är dags att bryta. Livet på hemmaplan med allt vad det innebär lockar mer än livet i en resväska. Att under nio års tid ha haft mellan 220-260 resdagar per år sliter. Golfen har tagit mig till underbara platser runt om på jorden. Jag har träffat så härliga och intressanta människor. På touren har jag fått många vänner för livet. Jag är så otroligt stolt över vad jag har presterat. Alla de erfarenheter och minnen jag har fått kommer jag att bära med mig resten av livet, med stor glädje!

Jag vill tacka alla som har stöttat och hjälpt mig i min satsning! Först och främst mamma och pappa. Utan er hade det aldrig gått. Jag är så glad och tacksam att ni har följt med mig på så många tävlingar. Att ni har peppat mig när jag ringt hem och behövt tröstas. All tid ni har lagt ner på att hjälpa mig på olika sätt. Ni har väldigt stor del i mina framgångar, det vet ni!! Världens bästa bror, tack för att du finns. Mina tränare genom åren. Mina caddies. Mina vänner. Johanna och Pimpim: min extrafamilj;) Och mina sponsorer! Stort, stort tack till er!

Just nu befinner jag mig i Prag för att spela vad som blir min sista tävling. Det kommer att bli väldigt speciellt men jag ska försöka att inte tänka på det, utan att njuta av världens bästa idrott:)